Frågor och svar kring betänkandet Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik

Gerhard Wennerström svarar på frågor som uppkommit under remissarbetet kring betänkandet Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik.

Kan du kortfattat summera det huvudsakliga syftet med ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik?

Det övergripande syftet i direktivet är den nödvändiga klimatomställningen. Förslagen i betänkandet syftar vidare till att:

  • revolutionera resenärsupplevelsen i hela landet
  • öppna upp för tjänsteinnovation
  • sänka kostnaderna i hela landet

Förutsättningarna är att gjorda investeringar ska tillvaratas och att det kommunala självstyret ska vara orubbat.

Hur är det tänkt att fungera i praktiken för en besökande resenär eller pendlare som reser över länsgränserna?

Grundidén i betänkandet är att en resenär är kund enbart på ett ställe men har möjlighet att använda kollektivtrafikutbudet i hela Sverige.  Det sker genom till exempel ett ”Sverigeabonnemang” till utbudet hos samtliga regionala kollektivtrafikmyndigheter. Den digitala infrastrukturen ger möjlighet till gemensamma abonnemang.

Ett jämförande exempel; lika lätt som det är att använda ett svenskt mobilabonnemang i Belgien ska det vara att använda ett östgötskt abonnemang i Värmland.

Föreslagen lagstiftning säger att alla offentliga trafikaktörer får krav på sig att ansluta och de kommersiella har möjlighet att ansluta.  De kommersiella företagen kan förhålla sig till den digitala infrastrukturen genom att i säljdialogen med sin kund fråga hur hen vill identifiera sin köpta resa.

Kunden identifierar sin reserättighet via ett chip, en identifikator, som kan finnas exempelvis på ett bankkort, i mobiltelefonen eller i klockan.

Prissättning och typ av abonnemang var inte en del av utredningsarbetet utan är upp till branschen att besluta kring.

Hur smidigt är det egentligen för kunderna att behöva registrera sig och skaffa en identifikator?

Målet är att det skall bli färre moment för kunden. Abonnemangen kan ha ett fast pris som kunden tar ställning till vid ett tillfälle, sedan står det fast. Det är redan enklare för kunden genom att hen inte behöver ladda ner nya appar för varje region hen ska till.

Vad är egentligen potentialen för interregionalt kollektivtrafikresande?

Få personer vet hur man reser kollektivt i andra regioner än sin egen. Som bilist vet vi däremot exakt hur det går till. Poängen är att göra ett system som upplevs som enklare eller minst lika enkelt som att använda bilen.  

Ett annorlunda zonsystem i grannregionen får inte hindra bilisten att ta steget mot ett klimatsmart kollektivtrafikresande. Enkelheten i att resa kollektivt över länsgränser i framtiden kommer skapa resebehov som kunderna inte känner till idag. 

Vad krävs av kommersiella kollektivtrafikföretag för att ansluta sig?

Det är mycket svårare att reglera den öppet kommersiella marknaden och därför är lagförslagen till stor del lämnade som frivilliga för dessa parter. Om kunderna till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna anammar den nya tekniken så blir det lönsamt för de kommersiella företagen att bejaka denna utveckling.

Hur kan tredjepartsförsäljning åstadkommas på ett enkelt sätt?

Tredjepartsutvecklare ska få tillgång till ett försäljningsavtal för all offentlig trafik. Avtal för att sälja kommersiell trafik kommer upprättas bilateralt.

Anslutningen av en tredjepartsförsäljare mot biljettväxeln ska vara så standardiserad att det inte finns mycket som ska kunna gå fel. För att hålla kostnaderna för testning och godkännande på så låg nivå som möjligt för alla parter, så tror utredningen att en central lösning är kostnadsmässigt överlägsen snarare än att varje regional kollektivtrafikmyndighet ska hantera detta. Centralisering har många fördelar. Dagens situation med olika teknisk mognad och olika affärsmodeller i alla våra regioner i landet gör det oattraktivt att investera i utveckling för tredje part.

Min vision som utredare var att tröskeln till att utveckla innovativa lösningar på datamängderna (tidtabeller, hållplatser, linjer, positionsdata, prognosdata, produkter och priser) som kollektivtrafiken genererar varje dag skall vara mycket låg.  Syftet är att på kort sikt skapa bättre reseplaneringstjänster och på lite längre sikt skapa innovationsmöjligheter till mobilitet som en tjänst.

Har du frågor eller funderingar? Kontakta

Gerhard

Wennerström

Vd